Skyltar

Grunden för kommunens skyltning är tillgänglighet och att avhjälpa eventuella hinder i kommunens publika lokaler (eller del av lokal) och på allmänna platser. Bostäder och arbetslokaler omfattas inte av riktlinjerna.

• Publika lokaler är till exempel receptioner/informationsdiskar, fritids- och idrottsanläggningar, träffpunkter, vård- och omsorgsboenden och entréer.
• Allmänna platser är angivna som "allmän plats" i detaljplanen.

Utformning och färger

Kommunens skyltar utformas utifrån den grafiska profilen. Publika skyltar vid kommunens lokaler, till exempel gröna inomhusskyltar samt vissa utomhusskyltar, tillverkas dock fram i en grön färg som är mörkare än kommunens profilfärg. Färgen är vald för att skyltarna ska ha tillräcklig kontrast utifrån tillgänglighet och matcha de skyltar som görs med punktskrift. När de gröna skyltarna tas fram använder skyltleverantören PMS-koden 3292c. För hänvisnings- och fasadskyltar används den gröna dekorplattan. På webbsidorna om inomhusskyltar och utomhusskyltar kan du läsa mer om utformning av skyltar.

Skyltar inomhus

Skyltar utomhus

Särskild profilering

Huvudregeln är att kommunala verksamheter, tjänster, system, kanaler eller motsvarande har kommunal profil. Det finns dock vissa undantag, till exempel:

• Badhuset Navet
• Kvinnohistoriskt museum
• Samarbeten i neutral profil, då Umeå kommun inte är huvudman för samarbetet.

Principer för skyltning vid särskild profilering finns på www.umea.se/profil Länk till annan webbplats.

Olika sorters skyltar

Skilj på byggnadsknutna och verksamhetsknutna skyltar.

• Byggnadsknutna är skyltar som hör till byggnaden, till exempel korridorer, entréer och så vidare. Dessa har små eller inga krav på flexibilitet och ska vara baserade på husets kommunikationssystem.
• Verksamhetsknutna är skyltar som rör verksamheten, till exempel namn på institutioner, avdelningar, personer och så vidare. Dessa har i allmänhet stora krav på att vara utbytbara, föränderliga och kunna kompletteras.

Skyltar för orientering

Skyltar för att kunna orientera sig i byggnader och på allmänna platser bör

• vara tydliga, lättlästa och lättbegripliga
• ha god kontrast och vara lätta att läsa både på avstånd och på nära håll
• placeras på lämplig höjd för att kunna läsas och höras både av personer i rullstol och av stående personer med nedsatt syn
• placeras där de förväntas finnas och så att betraktare kan komma nära intill
• ha mått och textstorlek som är anpassade till läsavståndet
• ha yta som inte ger upphov till reflexer
• kompletteras med bokstäver i upphöjd relief och i vissa fall med punktskrift och talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända bildsymboler.

Rekommendationerna kommer från Boverkets byggregler (BBR 3:1425) och råd om tillgänglighet på allmänna platser (ALM §13).

Läsavstånd och teckenhöjd

Teckenstorleken beror på läsavståndet. Vi utgår från att man uppnår bra läsbarhet om förhållandet mellan stapelhöjden på teckensnittet och läsavståndet är 1:200.

Exempel på teckenhöjd och läsavstånd:

• 5 millimeter = 1 meter
• 15 millimeter = 3 meter
• 45 millimeter = 9 meter
• 80 millimeter = 16 meter
• 170 millimeter = 34 meter
• 300 millimeter = 60 meter