Biotopdatabas

Umeå kommun har tagit fram en biotopdatabas. Biotopdatabasen utgör ett kunskapsunderlag som stärker kommunens förmåga att utveckla och förvalta en långsiktigt resilient och ekologiskt hållbar grön infrastruktur.

Som en av Sveriges snabbast växande städer, med en vision om 200 000 invånare 2050, står Umeå inför ett växande behov av att kombinera fortsatt förtätning med utvecklingen av robusta ekosystemtjänster. För att tillväxten ska vara socialt, ekologiskt, kulturellt och ekonomiskt hållbar behövs planeringsunderlag som gör det möjligt att både möta dagens utmaningar och fatta strategiskt hållbara beslut för framtiden.

Genom att planera för en tät och funktionsblandad stad minskar transportbehovet och koldioxidutsläppen, samtidigt som tillgänglighet och stadsliv stärks. En sådan utveckling kräver att grönstrukturen värderas och integreras som en lika viktig del av stadsutvecklingen som bebyggelse, mobilitet och teknisk infrastruktur.

Biotopdatabasen gör det möjligt att identifiera potentialer, risker och kapaciteter i grönstrukturen. Umeå kommun kan därmed förebyggande utveckla och förstärka grönstrukturen för att skapa förutsättningar för fortsatt tillväxt där förtätning, bebyggelseutveckling och klimatanpassning kan ske samordnat och långsiktigt hållbart.

Vad är en biotopdatabas?

En biotopdatabas ger information om hur biotoperna fördelar sig i landskapet, dess egenskaper och markanvändning. Inom de sju huvudbiotopklasserna: Urban gråstruktur, urban grönstruktur, odlingsmark, öppen mark, buskmark, skogsmark och vatten finns det flera underklasser med biotopindelningar som till exempel olika skogstyper. Den urbana grönstrukturen innehåller en finmaskig fördelning av urbana öppna och halvöppna biotoper med olika lummighetsklasser och stadsnära trädklädda områden.

Redan 2016 tog Umeå kommun tillsammans med SLU fram en biotopdatabas för Umeås stadsområde inom ramen av ett LONA-projekt. Framtagningen av den databasen innebar huvudsakligen ett tidskrävande manuellt arbete där många biotoper karterades för hand. Den nya biotopdatabasen för både 2016 och 2024 har tagits fram genom en automatiserad metod enligt biotop.se Länk till annan webbplats.. På så sätt kunde den automatgenererade databasen kvalitetsgranskas mot den manuell framtagna basen från 2016 med goda resultat och Umeå kommun kan genomföra förändringsanalyser mellan 2016 och 2024 baserad på ett jämförbart underlag.

Den nya metoden underlättar också för en regelbunden uppdatering av biotopdatabasen.

Vad är en biotop?

En biotop är en biologisk term för en enhetlig naturmiljö som kännetecknas av främst liknande vegetationstyper och/eller markanvändning. Biotoperna som ingår i biotopdatabasen kan vara mer eller mindre naturliga miljöer eller en av människan starkt påverkad miljö som till exempel vegetationsfria ytor, vägar och bebyggelse.

Var finns biotopdatabasen?

Biotopdatabasen ingår i kommunens geografiska informationssystem (GIS) och kan beställas via kommunens beställningssystem för geografiska produkter och tjänster. Länk till annan webbplats. Databasen kommer under året även publiceras som en webkarta som blir tillgänglig för alla.

Många användningsområden för en biotopdatabas

• Sparar tid och kostnader
  Med en tillgänglig och aktuell biotopdatabas säkerställs ett bra planerings- och beslutsunderlag. Detta effektiviserar efterföljande planering.

• Tidiga strategiska vägval
  Den underlättar planering av en grön infrastruktur som gynnar biologisk mångfald, klimatanpassning och rekreation.

• Systematisk uppföljning
  Men hjälp av biotopdatabasen kan det genomföras kvantitativa uppföljningar av fastställda hållbarhetsmål för grönstrukturen och ekosystemtjänster.

• Tydliga konsekvensanalyser
  Biotopdatabasen underlättar konsekvensanalyser av framtida byggprojekt och infrastruktursatsningar.

• Bättre underlag för kommunens drift och skötsel av grönområden
  Underlättar fältinventeringar och skötsel av grönområden.

• Långsiktig hållbar stadsförtätning
  Med biotopdatabasen som underlag blir det möjligt att tidigt identifiera viktiga samband i grönstrukturen, värdera planerad utveckling och utforma lösningar som både stödjer förtätning och stärker grönstrukturen.