Stäng

Ta hand om ditt avlopp

Ett väl fungerande avlopp är viktigt både för miljön och för att skydda vårt dricksvatten. Alla avloppsanläggningar har en begränsad livslängd, men med rätt skötsel kan du förlänga anläggningens livslängd och säkerställa att reningen fungerar som den ska.

Som fastighetsägare ansvarar du för att avloppsanläggningen används, sköts och kontrolleras på rätt sätt.

Varför ska du göra egenkontroll?

Egenkontroll innebär att du regelbundet kontrollerar din avloppsanläggning, dokumenterar det du gör och åtgärdar eventuella fel eller brister.

Egenkontrollen hjälper dig att säkerställa att anläggningen fungerar som den ska och ger fler fördelar:

  • Du kan upptäcka problem i tidigt skede
  • Anläggningens livslängd kan förlängas
  • Du minskar risken för utsläpp som påverkar miljön och människors hälsa
  • Du kan undvika kostsamma reparationer

Genom att göra regelbundna kontroller tar du ansvar för både din anläggning och miljön.

Hur gör du en egenkontroll?

I filmen nedan får du en introduktion till hur du själv kan göra en egenkontroll av din avloppsanläggning och vad du bör vara uppmärksam på vid en sådan kontroll.

Saker som kan påverka avloppsreningen

För att din avloppsanläggning ska fungera bra är det viktigt att tänka på vad du spolar ner i toaletten och handfatet.

Spola inte ner:

  • Starka kemikalier
  • Mediciner
  • Stora mängder fett eller olja.

Det kan nå grundvattnet, ett dike nära dig och ditt eget dricksvatten. Det kan också störa reningen och skada din anläggning.

Koppla inte detta till din anläggning:

  • Backspolningsvatten från vattenfilter
  • Dagvatten, takvatten eller dräneringsvatten
  • Vatten från pool eller badtunna

Det kan överbelasta anläggningen och påverka reningen negativt.

Har du ett badkar? Töm gärna badvattnet i omgångar. Det minskar risken för att slam följer med i avloppsanläggningen.

Läs mer om vad du kan och inte kan spolar ner på Avloppsguiden - Spola rätt! Länk till annan webbplats.

Olika typer av anläggningar

Avloppsanläggningar kan se olika ut och fungera på olika sätt. Om du är osäker på vilken typ av anläggning du har kan du läsa det i beslutet om ditt avloppstillstånd.

Nedan finns information om olika typer av avloppsanläggningar som är vanligast.

Infiltration

En infiltration är en markbaserad rening, vilket innebär att avloppsvattnet renas när det infiltrerar ner genom bädden. När avloppsvattnet infiltrerar bildas en biohud av bakterier i marken strax under spridarledningarna. Bakterierna bryter ned föroreningar och smittämnen. Syresättningen är en viktig komponent för att bakterierna som bryter ner dessa ämnen ska överleva och därmed skapa förutsättning för en fungerande biohud. Luftningsrören är till för syretillförsel och egenkontroll.

Det finns olika typer av infiltrationsanläggningar. Dels traditionella, dels sådana med moduler eller kassetter.

Illustrationen visar hur en traditionell infiltrationsanläggning kan se ut.

En infiltration bör fungera i minst 10 år men det finns inga garantier. Livslängden beror på belastningen, hur anläggningen är byggd och hur väl du sköter om den.

Slamavskiljaren, även kallad trekammarbrunnen, är den första behandlingen av avloppsvattnet där större partiklar i avloppsvattnet fastnar. Den kan vara i plast eller i betong. Det finns nyare slamavskiljare som inte har tre kamrar, men som är godkända (CE-märkta).

Eftersom föroreningarna till stor del är lösta i avloppsvattnet avlägsnas endast en liten del i slamavskiljaren, som främst tar bort större partiklar.

Gå aldrig ner i slamavskiljaren eftersom den kan innehålla farliga gaser.

Illustrationen visar vad som är en slamavskiljare i en infiltrationsanläggning.

Kontrollera detta:

  • Brunnen och skiljeväggar ska vara hela samt att skiljeväggarna sluter tätt mot ytterväggen.
  • Vattennivån i slamavskiljaren ska vara i nivå med utloppsrörets underkant.
  • I sista kammaren ska vattnet vara slamfritt. Är det stora mängder slam kan det vara nödvändigt med extra slamtömning och rengöring. Om det är ett återkommande problem kan orsaken vara att slamavskiljaren inte fungerar som den ska eller är överbelastad.
  • Om det finns mindre mängder slam i andra och tredje kammaren, flytta tillbaka det till första kammaren. Kontrollera efter en tids användning att inget nytt slam har samlats i andra och tredje kammaren.
  • Locket eller locken på slamavskiljaren ska vara hela och barnsäkra, men samtidigt enkel att öppna för den som ska slamtömma.

Illustrationen visar hur en slamavskiljare med tre kamrar kan se ut.

Har Vakin nyligen gjort en slamtömning med avvattnande teknik kan det finnas ett slamlager på vattenytan.
Det sitter nämligen ofta slam på slamavskiljarens väggar som kan lossnar vid återspolning av vattnet och bilda ett löst slamlager.

Ungefär en månad efter avvattningen har ytslammet i andra och tredje kammaren brutits ner. I vissa fall ligger en hinna kvar på ytan. Då vattnet rinner vidare från slamavskiljaren via T-röret, är det vattenfasen och inte ytslammet som fortsätter till infiltrationen/markbädden.

Läs mer på Vakins hemsida Så går slamtömningen till Länk till annan webbplats.

T-rör

I slamavskiljaren sista kammar ska det finnas ett T-rör på utloppet. Det förhindrar att slam följer med till den efterföljande reningen.

Illustration som visar T-rör

Illustrationen visar ett T-rör.

Kontrollera detta:

  • Kontrollera så att det inte finns slam i T-röret. Det finns tillverkare som löst funktionen på annat sätt än traditionellt T-rör. Kontrollerar din leverantör om du är osäker på vad du har.
  • Om det finns slam i T-röret är risken stor att det gått vidare till infiltrationen. Då kan det vara bra att beställa en backspolning av infiltrationen.

En pumpbrunn används när avloppsvattnet inte kan ledas med självfall och därför behöver pumpas upp.

Bilden visar hur en pumpbrunn kan se ut.


Kontrollera detta:

  • Kontrollera att det inte är slam i brunnen. I sådana fall måste den slamsugas och rengöras.
  • Se också till att vattennivån inte är för hög. I normalfall ska vattnet inte vara i närheten av inloppsröret. Om vattnet står högt upp och nästan når inloppsröret är nivån för hög. Vissa pumpbrunnar har "hög nivå-flottörer", om den flyter i översta läget är vattennivån för hög.
  • I en anläggning med pump är det viktigt att pumpen fungerar och att du har larm som kan varna om något är fel. Kontrollera att larmet fungerar.

Det finns ofta en liten brunn före infiltrationen som ska se till att avloppsvattnet fördels ut jämt på spridarledningarna i infiltrationen.

Illustrationen visar vad som är en fördelningsbrunn i en infiltrationsanläggning.

Kontrollera detta:

  • I fördelningsbrunnen ska du kunna se spridarledningarnas utlopp. Spridarledningarna är alltid minst två. Kontrollera att vattnet fördelas jämnt mellan utloppen. Justera om det är möjligt.
  • Om vattennivån är för hög i fördelningsbrunnen kan det innebära att anläggningen är igensatt. Då kan man testa att spola backspola infiltrationen.
  • Kontrollera att det är slamfritt i fördelningsbrunnen. Om inte bör du slamsuga den och kontrollera varför slamavskiljaren släpper ifrån sig slam samt backspola infiltrationen. Risken är annars att den blir tät och livslängden förkortas.

Illustrationen visar hur en fördelningsbrunn kan se ut.

Det finns olika typer av infiltrationsanläggningar. Dels traditionella, dels sådana med moduler eller kassetter.

Viktigt att tänka på:

  • Kör inte med fordon ovanpå infiltrationsanläggningen. Använd inte ytan som parkering eller upplag.
  • Plantera inte träd eller andra växter med rotsystem i närheten, eftersom de kan skada anläggningen.

Illustrationen visar vad som är infiltrationen i en traditionell infiltrationsanläggning.


Luftningsrören ska vara tillräckligt höga så att de är ovan snödjup och sticker upp 10–15 meter från fördelningsbrunnen.

Illustration på hur luftningsrör kan se ut.


Kontrollera detta:

  • Kontrollera så att det finns en huv på vardera luftningsrör, och att luften kan ta sig in. Huven förhindrar att löv, skräp, snö med mera kommer ner i rören.
  • Ta bort huven och kontrollera att det inte finns vatten eller slam i luftningsrören. Du kan försiktigt föra ner en käpp eller lysa ner med en ficklampa.

Vatten i luftningsrören kan bero på:

  • Högt grundvattenstånd – om problemet är kvarstående måste infiltrationen åtgärdas, antingen
    dräne­ras eller lyftas, beroende på orsaken till det höga grundvattnet.
  • Slamflykt som satt igen spridningsledningarna.
  • En större belastning än vad anläggningen är dimensionerad för. Du behöver då minska belastningen eller uppgradera anläggningen.
  • Markförhållanden som inte är lämpliga för infiltration.
  • Rötter som trängt in spridningsledningarna.

Om det står vatten eller slam i luftningsrören, testa att backspola spridarledningarna som ett första steg. Filma gärna ledningarna för att se orsaken till problemet. Du kan anlita valfri entreprenör eller utföra arbetet själv. Om åtgärderna inte hjälper och anläggningen är mer än 20 år, kan det vara dags att ansöka om en ny anläggning hos miljöförvaltningen.

Vissa anläggningar har extra rening för att uppnå reningskraven. Det ska stå i tillståndet om det är ett krav.

Om du använder kemisk fällning, kontrollera att:

  • Doseringen av fällningskemikalien är inställd på rätt nivå i förhållande till belastningen
  • Fällningskemikalien inte är på väg att ta slut – kom ihåg att beställa ny i god tid och spara kvitton.

Om du har fosforfilter/fosforfälla

Kontrollera att vattnet efter fosforfiltret har ett pH-värde över nio. Vid lägre pH måste filtermassan bytas. Det finns enkla pH-test som du kan använda.

Tänk på att:

  • Du som fastighetsägare ansvarar för att fosforfiltret fylls på med nytt filtermaterial i samband med tömningen – kvitton från byten sparas och visas upp för Miljö- och hälsoskydd vid begäran.
  • Hämtning av förbrukad filtermassa görs av kommunens renhållningsbolag, Vakin.
  • Du kan även ansöka om eget omhändertagande för förbrukad filtermassa.

Markbädd

En markbädd är en markbaserad rening, vilket innebär att avloppsvattnet renas när det infiltrerar ner genom bädden. När avloppsvattnet infiltrerar bildas en biohud av bakterier i marken strax under spridarledningarna. Bakterierna bryter ned föroreningar och smittämnen. Syresättningen är en viktig komponent för att bakterierna som bryter ner dessa ämnen ska överleva och därmed skapa förutsättning för en fungerande biohud. Luftningsrören är till för syretillförsel och egenkontroll.

Det finns olika markbäddar, traditionella markbäddar och markbäddar med moduler eller kassetter. Det som skiljer markbädd från infiltration är att den har en dränering-/uppsamlingsledning cirka 90 centimeter under spridarledningen för att samla upp vatten som inte kan infiltrera i marken. Det leds sedan vidare till exempel en utsläppsbädd eller dike.

Illustrationen visar en traditionell markbäddsanläggning.

En markbädd bör fungera i minst 10 år men det finns inga garantier. Livslängden beror på belastningen, hur den är tillverkad och hur väl du sköter om den.

Slamavskiljaren, även kallad trekammarbrunnen, är den första behandlingen av avloppsvattnet där större partiklar i avloppsvattnet fastnar i slamavskiljaren. Den kan vara i plast eller i betong. Det finns nyare slamavskiljare som inte har tre kamrar, men som är godkända (CE-märkta).

Eftersom föroreningarna till stor del är lösta i avloppsvattnet avlägsnas endast en liten del i slamavskiljaren, som främst tar bort större partiklar.

Gå aldrig ner i slamavskiljaren eftersom den kan innehålla farliga gaser.

Illustrationen visar vad som är en slamavskiljare i en markbäddsanläggning.

Kontrollera detta:

  • Brunnen och skiljeväggar ska vara hela samt att skiljeväggarna sluter tätt mot ytterväggen.
  • Vattennivån i slamavskiljaren ska vara i nivå med utloppsrörets underkant.
  • I sista kammaren ska vattnet vara slamfritt. Är det stora mängder slam kan det vara nödvändigt med extra slamtömning och rengöring. Om det är ett återkommande problem kan orsaken vara att slamavskiljaren inte fungerar som den ska eller är överbelastad.
  • Om det finns mindre mängder slam i andra och tredje kammaren, flytta tillbaka det till första kammaren. Kontrollera efter en tids användning att inget nytt slam har samlats i andra och tredje kammaren.
  • Locket eller locken på slamavskiljaren ska vara hela och barnsäkra, men samtidigt enkel att öppna för den som ska slamtömma.

Illustrationen visar hur en slamavskiljare med tre kamrar kan se ut.

 

Har VAKIN nyss slamtömt med avvattnande teknik kan de finnas ett slamlager på 5–10 centimeter finnas på vattenytan. Det sitter nämligen ofta slam på slamavskiljarens väggar som kan lossnar vid återspolning av vattnet och bilda ett löst slamlager.

Ungefär en månad efter avvattningen har ytslammet i andra och tredje kammaren brutits ner. I vissa fall ligger en hinna kvar på ytan. Då vattnet rinner vidare från slamavskiljaren via T-röret, är det vattenfasen och inte ytslammet som fortsätter till infiltrationen/markbädden. Läs mer på VAKINs hemsida Så går slamtömningen till - Vakin Länk till annan webbplats.

T-rör

I slamavskiljaren sista kammar ska det finnas ett T-rör på utloppet. Det förhindrar att slam följer med till den efterföljande reningen.

Illustration som visar T-rör

Illustrationen visar hur ett T-rör ser ut.

Kontrollera detta:

  • Kontrollera att det inte finns slam i T-röret. Det finns tillverkare som löst funktionen på annat sätt än traditionellt T-rör. Kontrollerar din leverantör om du är osäker på vad du har.
  • Om det finns slam i T-röret är risken stor att det gått vidare till infiltrationen. Då kan det vara bra att beställa en backspolning av infiltrationen.

En pumpbrunn används när avloppsvattnet inte kan ledas med självfall och därför behöver pumpas upp. Pumpbrunnen är placerad mellan slamavskiljaren och fördelningsbrunnen.

Pumpbrunn

Illustrationen visar vad som är en pumpbrunn i en upphöjd markbäddsanläggning.

Bilden visar hur en pumpbrunn kan se ut.


Kontrollera detta:

  • Kontrollera att det inte är slam i brunnen. I sådana fall måste den slamsugas och rengöras.

  • Se också till att vattennivån inte är för hög. I normalfall ska vattnet inte vara i närheten av inloppsröret. Om vattnet står högt upp och nästan når inloppsröret är nivån för hög. Vissa pumpbrunnar har "hög nivå-flottörer", om den flyter i översta läget är vattennivån för hög.

  • I en anläggning med pump är det viktigt att pumpen fungerar och att du har larm som kan varna om något är fel. Kontrollera att larmet fungerar.

Det finns ofta en liten brunn före infiltrationen som ska se till att avloppsvattnet fördels ut jämt på spridarledningarna i infiltrationen.

Illustrationen visar vad som är en fördelningsbrunn i enmarkbäddsanläggning.

Kontrollera detta:

  • I fördelningsbrunnen ska du kunna se spridarledningarnas utlopp. Spridarledningarna är alltid minst två. Kontrollera att vattnet fördelas jämnt mellan utloppen. Justera om det är möjligt.
  • Om vattennivån är för hög i fördelningsbrunnen kan det innebära att anläggningen är igensatt. Då kan man testa att spola backspola infiltrationen.
  • Kontrollera att det är slamfritt i fördelningsbrunnen. Om inte bör du slamsuga den och kontrollera varför slamavskiljaren släpper ifrån sig slam samt backspola infiltrationen. Risken är annars att den blir tät och livslängden förkortas.

Illustrationen visar hur en fördelningsbrunn kan se ut.

Det finns olika markbäddar, traditionella markbäddar och markbäddar med moduler eller kassetter.

Viktigt att tänka på:

  • Kör inte med fordon ovanpå markbädden. Använd inte ytan som parkering eller upplag.
  • Plantera inte träd eller andra växter med rotsystem i närheten, eftersom de kan skada anläggningen
Illustration som visar vad som är markbädden i en markbäddsanläggning.

Illustrationen visar en traditionell markbädd i en markbäddsanläggning.

Luftningsrören är till för syretillförsel. De ska vara tillräckligt höga så att de är ovan snödjup och sticker upp 10–15 meter från fördelningsbrunnen.

 

Illustrationen visar hur luftningsrör kan se ut.

 

Kontrollera detta:

  • Kontrollera så att det finns en huv på vardera luftningsrör, och att luften kan ta sig in. Huven förhindrar att löv, skräp, snö med mera kommer ner i rören.
  • Ta bort huven och kontrollera att det inte finns vatten eller slam i luftningsrören. Du kan försiktigt föra ner en käpp eller lysa ner med en ficklampa.

Vatten i luftningsrören kan bero på:

  • Högt grundvattenstånd – om problemet är kvarstående måste infiltrationen åtgärdas, antingen
    dräne­ras eller lyftas, beroende på orsaken till det höga grundvattnet.
  • Slamflykt som satt igen spridningsledningarna.
  • En större belastning än vad anläggningen är dimensionerad för. Du behöver då minska belastningen eller uppgradera anläggningen.
  • Rötter som trängt in spridningsledningarna.
  • Felkonstruerad markbädd.

Om det står vatten eller slam i luftningsrören, testa att backspola spridarledningarna som ett första steg. Använd valfri entreprenör eller gör det själv. Om det inte fungerar, och anläggningen är mer än 20 år, kan det vara dags att ansöka om en ny anläggning hos miljöförvaltningen.

Vattnet ska vara klart och luktfritt. Vattennivån ska vara i nivå med utloppet.

 

Illustration som visar vad som är en uppsamlingsbrunn i en markbäddsanläggning.

Illustrationen visar vad som är en uppsamlingsbrunn i en markbäddsanläggning.

I vissa anläggningar kan uppsamlingsbrunn saknas.

Kontrollera detta:

  • Vattnet ska vara klart och luktfritt.
  • Vattennivån ska vara i nivå med utloppet.
  • Om utsläppet sker i ett dike kontrollera att vattnet är klart och luktfritt.

Vissa anläggningar har extra rening för att uppnå reningskraven. Det ska stå i tillståndet om det är ett krav.

Om du använder kemisk fällning, kontrollera att:

  • Doseringen av fällningskemikalien är inställd på rätt nivå i förhållande till belastningen
  • Fällningskemikalien inte är på väg att ta slut – kom ihåg att beställa ny i god tid och spara kvitton.

Om du har fosforfilter/fosforfälla

Kontrollera att vattnet efter fosforfiltret har ett pH-värde över nio. Vid lägre pH måste filtermassan bytas. Det finns enkla pH-test som du kan använda.

Tänk på att:

  • Du som fastighetsägare ansvarar för att fosforfiltret fylls på med nytt filtermaterial i samband med tömningen – kvitton från byten sparas och visas upp för Miljö- och hälsoskydd vid begäran.
  • Hämtning av förbrukad filtermassa görs av kommunens renhållningsbolag, Vakin.
  • Du kan även ansöka om eget omhändertagande för förbrukad filtermassa.

Minireningsverk

Ett minireningsverk är en tekniskt avancerad anläggning och kan se lite olika ut.

Du som fastighetsägare har ansvar för att den fungerar som den ska. En för­ut­sättning för att en sådan typ av anläggning ska kunna fungera är att den kontrolleras regelbundet och sköts av sakkunniga personer. Det är tekniska skillnader mellan olika minireningsverk, kontrollera med eran fabrikant hur service och egenkontroll ska utföras.

Illustrationen visar ett minireningsverk och en utsläppsbädd.

Service eller annan fackmannamässig skötsel ska ske regelbundet enligt ditt avloppstillstånd från Miljö- och hälsoskyddsnämden. Det kan vara bra att ha ett serviceavtal med ett företag som är specialiserat på just ditt reningsverk. För många är det ett krav i tillståndet.

Dokumentera drift, skötsel och påfyllning av kemikalier. Spara dokumentationen för egen del och inför framtida kontroller av miljöförvaltningen. Kontakta gärna din leverantör om du inte har ett serviceprotokoll att fylla i.

Generella tips på vad ni kan kontrollera:

  • Kontrollera regelbundet att slammängden inte går över inlopp eller utlopp, och att samtliga rörliga delar i verket fungerar.
  • Följ fabrikantens instruktioner för egenkontroll, drift och underhåll. Årlig kontroll och service bör utföras av sakkunnig person. Teckna helst ett serviceavtal med tillverkaren.
  • Kontrollera med tillverkaren vilka garantier som gäller om service inte utförs på rätt sätt.
  • Dokumentera i driftsjournal där de viktigaste kontrollpunkterna för ert verk finns med.
  • Spara kvitton på inköpt fällningskemikalie eller utförd service samt eventuellt service­protokoll. Sådan dokumentation ska kunna visas upp för Miljö- och hälsoskydd vid tillsynsbesök.

Se till att det finns ett larm som varnar om minireningsverket inte fungerar som det ska. Kontrollera regelbundet att larmet fungerar.

Kontrollera att fällningskemikalier finns och att de fylls på enligt ditt avloppstillstånd. Kemikalieförbrukningen ska vara anpassad till vattenförbrukningen. Inkommande vattenkvalitet har också betydelse för kemikalieförbrukning och kravet på rening. Ha koll på bytesintervall och kontrollera bäst-före-datum. Spara kvitton på inköp.

Slamtöm alltid reningsverket enligt tillverkarens rekommendation. Det ska finnas en tydlig instruktion till den som slamtömmer var slamtömning ska ske i minireningsverket, till exempel en pil med texten "slamtöm här". Om slamtömningen ska ske på ett förutbestämt sätt ska även de instruktionerna finnas tillgängliga, till exempel hur mycket slam som ska sparas.

Ett minireningsverk ska normalt sett återfyllas med vatten efter slamsugning.

Det är viktigt att veta var avloppsvattnet tar vägen efter rening. Det kan till exempel gå ut i ett dike, i en infiltration eller utsläppsbädd. Om reningsverket inte renar som det ska kan det märkas på utsläppsplatsen. Vattnet ska vara luktfritt och klart. Du kan ha ett extra reningssteg för smittämnen efter reningsverket, eller integrerat i reningsverket. Det kan till exempel vara en uv-lampa, ett kalkfilter, ett sandfilter, en liten markbädd eller infiltration.

  • Kontakt

    Små avlopp - Miljö- och hälsoskydd

    090-16 16 59 avlopp@umea.se

    Besöksadress

    Stadshuset, Skolgatan 31A

    Postadress

    Umeå kommun
    Miljö- och hälsoskydd
    901 84 Umeå

    Telefontider:

    • Måndag 13.00–14.30
    • Tisdag–fredag 08.30–09.30 och 10.00–12.00

    Utanför telefontid kan du skicka e-post eller lämna ett meddelande via växeln på telefon 090-16 10 00.

     

    Särskilda telefontider vecka 27-33:

    • Måndag 13.00–14.30
    • Tisdag–fredag 10.00–12.00
Sidan uppdaterades www.umea.se/egetavlopp