%20Tv%C3%A4r%C3%A5n%208.jpg)
Tvärån rinner genom Rödäng och Västerslätt.
Tvärån, Djupbäcken
Tvärån och Djupbäcken i Umeå står inför utmaningar med översvämningar och höga vattenflöden. Kommunen har genomfört omfattande utredningar som visar att flera långsiktiga åtgärder krävs för att hantera problemet. De kortsiktiga lösningarna har begränsad effekt, vilket innebär att mer djupgående insatser behövs. Genom att använda digitala modeller kan vi simulera olika scenarion och testa lösningar. Dessa åtgärder kräver dock tillstånd och kan påbörjas tidigast 2027. Umeå kommun arbetar aktivt för att säkerställa hållbar stadsutveckling och minska risken för framtida översvämningar.
Bakgrund till arbetet
Hösten 2020 ledde ostadigt väder med riklig nederbörd till att Umeå – framför allt Rödäng, Västerslätt och Haga – drabbades av två omfattande översvämningar. Sedan dess har arbete pågått för att förbättra dagvattenhanteringen och minska risken för översvämningar i områdena.
Sedan mars 2021 pågår omfattande dagvattenutredningar av avrinningsområdena för Rödäng, Västerslätt och Haga, med fokus på Djupbäcken och Tvärån, inklusive biflöden. Tvärån tar bland annat emot dagvatten från Västerslätts industriområde, ett större industriområde väster om centrala Umeå.
Genom utredningen vill vi:
- ta ett helhetsgrepp kring funktionen av hela avrinningsområdet kring Djupbäcken och Tvärån
- kartlägga behov och ta fram förslag på åtgärder på kort och lång sikt
- möjliggöra för fortsatt stadsutveckling i dessa områden.
Säkerställer framtida flöden
Utredningarna syftar dels till att säkerställa att framtida flödessituationer minskar risken för skador på befintliga byggnader och anläggningar, dels till att underlätta för Umeås fortsatta tillväxt.
Många dagvattenfrågor är kopplade till den täta och växande staden. Till exempel behöver risken för skador till följd av översvämningar minskas för att Umeå kommun ska vara en trygg plats att bo och verka i. Nya stadsdelar, tätare bebyggelse, fler hårdgjorda ytor och ett förändrat klimat med fler och större regn påverkar arbetet.
En hållbar dagvattenhantering bidrar till trygga miljöer med mindre risk för översvämningar, stadsmiljöer med höga ekologiska och sociala värden och inte minst att regnvattnet i alla lägen hanteras som en resurs.

Tvärån i genomskärning. Klicka för att förstora.
Utredningar av Tvärån och Djupbäcken
I samarbete med analys- och teknik-konsultbyrån WSP, ser vi över effekter, konsekvenser och kostnader för olika åtgärdsalternativ.
– Vi står inför en omfattande insats, vilket kommer att påverka ån och omgivningen väsentligt. Därför behöver vi göra dessa utredningar. Det krävs också tillstånd från länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen för att kunna genomföra åtgärderna. Allt sammantaget kommer det att ta flera år innan vi har en hållbar lösning på plats, säger Thomas Nordlander, projektstrateg, Umeå kommun.
Rapporter med åtgärdsförslag
Digitala modeller har under 2022 tagits fram för både Tvärån och Djupbäcken, som simulerar vattenflöden och översvämningsnivåer vid kraftigt regn. I båda vattendragen fylls dagvattenledningarna snabbt vilket leder till översvämningar. För Tvärån fick den akuta åtgärden att ta bort bilbron 2020 positiva effekter, men simuleringar i modellen visar att övriga broar inte ger samma resultat. Längs Djupbäcken identifierades flaskhalsar som försvårar vattenflödet, bland annat vid en kritisk kulvert där vatten stannar upp, som gör att marken svämmas över vid stora regnmängder. En stor utmaning med hela dagvattensystemet kring Djupbäcken är att vi måste se till avrinningsområdet som helhet så att vi inte bara flyttar problemet från en plats till en annan.
För båda områdena genomfördes åtgärdstester. Projekten fick 190 000 kronor vardera i LONA-bidrag (statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt) för att utreda möjliga naturbaserade åtgärder.
Förstudier med åtgärdsval
Under 2024 har WSP också genomfört förstudier för att undersöka vilka förutsättningar det finns för olika utföranden.
För Tvärån har WSP utrett fyra huvudsakliga alternativ genom simuleringar, utredningar och multikriterieanalys. Dessa alternativ är: fördjupning av ån, en ny utloppstunnel, en ny utloppstunnel med våtmark, och en kombination av åfördjupning och tunnel via Sandåkersgatan. Analysen visar att alternativet med en ny utloppstunnel via Sandåkersgatan har fått högst poäng, baserat på genomförbarhet, kostnad och påverkan på människor och miljö.
Förstudien av åtgärder för Djupbäcken har analyserat fem specifika åtgärder genom hydraulisk modellering. Dessa alternativ är: en tunnel från nedre delen av Hagaparken till älven, att öppna upp kulverten i Hagaparken, skapa översvämningsytor i Sandaparken, öka kapaciteten i Sandbackadammen samt översvämningsytor i norra delarna. Arbetet har involverat flera teknikområden, inklusive geoteknik, hydrogeologi, och byggbarhet. Varje åtgärd har granskats utifrån sin effektivitet, och studiens resultat fungerar nu som underlag för beslut kring framtida insatser.
Läs WSP:s förstudie Åtgärdsval: Tvärån (pdf) , 88.9 MB, öppnas i nytt fönster.
Läs WSP:s förstudie Dagvattenledningar: Djupbäcken (pdf) , 156.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Frågor och svar
Här har vi samlat de vanligaste frågorna om vårt arbete med dagvatten och översvämningar i allmänhet och med situationen kring Tvärån och Djupbäcken i synnerhet. Klicka på plustecknet för att se svaret.
Sedan i mars 2021 arbetar vi med omfattande utredningar för att kunna ta fram långsiktigt hållbara åtgärdsförslag som ger önskad effekt. I utredningarna ingår noggranna beräkningar, modellering och testkörning av en rad olika scenarier.
På kortare sikt gör vi punktinsatser och röjer upp längs Tvärån och Djupbäcken – tar bort hinder och sly för att säkerställa ett jämnt flöde. Precis som alltid går vi igenom dagvattenbrunnar och ser till att de har full effekt. Vi står beredda att agera akut om flödena skulle bli för kraftiga.
Akuta insatser ger liten eller ingen effekt
Däremot visar utredningen om Tvärån att akuta insatser ger liten eller i de flesta fall ingen effekt. De senaste åren har Umeå kommun i samarbete med bland annat Brandförsvaret och Vakin testat en rad av dessa enklare åtgärder. Bland annat har vi testat att pumpa ur Tvärån och rensat upp Tvärån nedströms. Vi kan till exempel inte bygga vallar, för då uppstår andra och i många fall större risker. Samma sak om vi dämmer uppströms eller gräver ur ån.
Vi bevakar vattenflödet i Tvärån fortlöpande. En digital mätutrustning rapporterar nivån i realtid till ansvariga på Umeå kommun.
Vi har kartlagt befintliga förhållanden och flöden i hela avrinningsområdet och sammanställt detta i en digital modell. Modellen omfattar både markyta och ledningsnät. Det senaste året har vi testat en rad åtgärdsförslag i modellen. Vi har nu en sammanställning av förslagens effekt, konsekvenser, kostnader, drift och hållbarhet. Utifrån det underlaget ska vi nu fatta beslut om vilka åtgärder som ska genomföras – och när.
Förutom att utreda vilken eller vilka åtgärder som är mest lämpliga kommer det att krävas tillstånd för vattenverksamhet och miljökonsekvensbeskrivningar. I sin tur medför det olika typer av samråd med intressenter. Den processen brukar ta minst ett år och det går inte att projektera helt klart innan vi har dessa delar på plats. Vår bedömning just nu är att vi som tidigast kan sätta spaden i backen år 2027.
Kommunen är väghållare för gator i centrala staden. Trafikverket är väghållare för det statliga vägnätet, mindre villa- och bostadsgator kan också förvaltas av samfälligheter. Väghållaren är ansvarig för avvattning av vägen. Väghållaren ansvarar för gatu- och rännstensbrunnar samt servisledningar fram till det allmänna ledningsnätet. VA-huvudmannen (Vakin) ansvarar för det allmänna ledningsnätet.
Stora delar av Umeå tätort ligger inom verksamhetsområde för dagvatten. Det betyder att VA-huvudmannen (Vakin) ansvarar för att ta hand om dagvatten som uppstår vid regn upp till en viss storlek. VA-huvudmannen anvisar en förbindelsepunkt, till exempel en dagvattenbrunn eller ett öppet dike, som fastighetsägaren ska leda sitt dagvatten till. Fastighetsägaren ska avleda regn och vidta åtgärder för att undvika skador på den egna fastigheten av regn utöver det VA-huvudmannen ansvarar för.
Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) har tagit fram konkreta svar på den frågan, genom sina råd och tips: Skydda ditt hus mot översvämning (dinsakerhet.se) Länk till annan webbplats.
Umeå växer och vi behöver förtäta staden, särskilt i de centrala delarna. Det ger hållbara vinster i form av kortare resor, närhet till kollektivtrafik och samordning av resurser. Byggnadsnämnden har lagt stor vikt vid frågan om dagvatten kopplat till nybyggnationen på Rödäng och har ställt som krav att byggnationerna anpassas efter områdets förutsättningar. Det ska finnas beredskap för höga vattenförhållanden och området ska byggas för det. Innan bygget satte igång hölls ett tekniskt samråd gällande mark och dagvattenhantering mellan Bygglov (Umeå kommun), Vakin och Gator och parker (Umeå kommun).
De låg i vägen för andra aktiviteter längs med Tvärån och jordmassorna riskerade att rasa ner i vattnet och dämma upp flödet. Sedan är det inte alltid den bästa lösningen att arbeta med vallar, eftersom vattnet leds om och orsakar problem på andra platser i området.
Vi har i utredningen noterat att det är en mängd föremål i Tvärån som rent hydrauliskt dels tar upp plats inom vattendragssektionen (vilket minskar våtarean), dels skapar turbulens (vilket sänker flödeshastigheten). Om man ökar våtarean och minskar turbulensen så får vattendraget mycket riktigt en ökad kapacitet. Dock är det inte på denna sträcka som kapaciteten behöver ökas.
I Rödängsdelen av Tvärån finns det också exempelvis sediment i botten på ån som sänker kapaciteten och här skulle det ha större effekt att rensa upp i åfåran, men det är inte tillräckligt eftersom det är en cirka 2 kilometer lång sträcka som har ”för liten” kapacitet jämfört med de flöden som kom i oktober/november 2020.
För att illustrera har vi med en profil ur slutrapporten. Här kan vi se att det är uppströms gamla Kvarndammen som det finns bristande kapacitet (se röd rektangel i bilden nedan).
Att ”bara” rensa bort sediment och vegetation inom röd rektangel är alltså inte tillräckligt för att avleda de flöden som kom under hösten 2020, man måste öka kapaciteten ytterligare. Detta kan göras antingen genom att skapa en förbiledning förbi den trånga passagen (tunnel) eller genom att både öka lutningen och kapaciteten på befintligt vattendrag (gräva ur ån 1-2 meter på sträckan).

Vänd dig till vår felanmälan. Du kan både skriva och ringa till oss: Felanmälan (umea.se/felanmalan)
- Följ händelseutvecklingen via Sveriges Radio P4 eller ring 113 13.
- Kontakta 113 13 för att få information om händelsen. 112 används endast vid akuta händelser.
- Underskatta inte vattnets kraft. Det finns risk för starka strömmar, underminering, ras med mera.
- Kontakta dina anhöriga. Följ anvisningar från räddningstjänst, polis, kommun.
- Ta hand om och hjälp varandra.
- Hjälp till att sprida information från ansvariga aktörer.
- Var källkritisk. Välj bekräftade källor för att undvika rykten och falsk information.
- Kör inte ditt fordon på osäkra vägar. Följ trafikinformationen Sveriges Radio P4. Ta inga onödiga risker.
- Bryt strömmen. Annars kan vattnet bli strömförande. Se till så att en eventuell dräneringspump inte stannar.
- Anmäl översvämningsskadorna till ditt försäkringsbolag och VA-bolaget.
- Fotografera skadorna och släng inte förstörd egendom innan försäkringsbolaget har fått möjlighet att besöka dig.
Om det blir översvämning är det många som samtidigt behöver hjälp. Brandförsvaret prioriterar då de mest utsatta och de som inte klarar sig själva. Vi kan därmed inte svara med säkerhet hur lång tid det tar, det beror på situationen, resurserna och hur akut läget är.
Nyheter
-
-
LONA-undersökningen för Djupbäcken är klar
Nu är LONA-undersökningen för Djupbäcken och Sandbäcken klar. Utredningen syftar till att undersöka om våtmarksåtgärder kan skapa fördröjning och minska risken...
Prenumerera på nyheter
Vill du prenumerera på nyheter om åtgärder för Tvärån och Djupbäcken? Fyll i din mejladress och klicka på "OK". Som prenumerant får du ett mejl när en nyhet publiceras eller information uppdateras. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.
När du anmäler dig samtycker du till att vi sparar och använder din mejladress för att skicka nyheter och uppdateringar. Läs mer om behandling av din mejladress och dina rättigheter på www.umea.se/prenumerationbehandling.
Personuppgiftsansvarig:
Tekniska nämnden
901 84 Umeå