Samhällsrum och nya beredskapslösningar testas på Holmön

Hur kan service organiseras på en ö med bristande färjetrafik och litet befolkningsunderlag? Och hur kan lokalsamhället inkluderas på jämlikare villkor i utvecklingsarbetet? Det är några av frågorna som projektet Med ön som katalysator utforskar, där ett medborgardrivet samhällsrum och nya beredskapslösningar testas på Holmön i Umeå kommun.

Sedan december 2025 pågår ett projekt med Holmön som testbädd som handlar om att utveckla och testa nya servicelösningar tillsammans med lokalsamhället. Projektet drivs av Umeå kommun i samarbete med föreningen Holmöns Utvecklingsforum och Centrum för hälsa i Glesbygd inom Region Västerbotten.

Projektet utgår från en förstudie som bedrevs av projektparterna under förra året, som identifierat olika systemutmaningar som präglar offentlig service i landsbygder, samt hur dessa kan mötas upp med konkreta åtgärder. Nu tas förslagen vidare från ord till handling.

– Det handlar om att göra ön mer självförsörjande inom service och minska transportberoendet, vilket stärker möjligheten att bo kvar året runt och minskar sårbarheten vid kriser och störningar, säger Jennie Bergvall Kalén, landsbygdsstrateg och projektledare på Umeå kommun.

Samhällsrum i bagarstugan

En central del handlar om att utveckla ett samhällsrum på Holmön, som ska fungera som en hubb för offentlig service, vårdkontakter och lokala aktiviteter. Här ska boende kunna koppla upp sig för digitala vårdmöten, använda enklare medicinsk utrustning, samt nyttja rummet vid mer akuta situationer, som i väntan på ambulans.

Samhällsrummet kommer ta plats i öns bagarstuga, som finns i anslutning till Holmöns Prästgård.

– Vi kommer testa några första tjänster nu i sommar, sen ska rummet få växa och utvecklas genom projektet. På sikt hoppas vi kunna kombinera det digitala med fysiska insatser, exempelvis pop up-mottagningar för vaccination eller med distriktsläkare på besök, förklarar Jorik Otterbjörk, projektledare för Holmöns Utvecklingsforum.

Samhällsrummet bygger på det hälsorums-koncept som Region Västerbotten var först med att införa i Sverige, men i mindre skala och med ett annat typ av upplägg.

– Det unika här är att medborgarna kommer äga rummet gemensamt, så de får ett direkt inflytande i hur det ska utformas utifrån sina egna behov, förklarar Åsa Holmner, forskare och projektledare på Centrum för hälsa i glesbygd.

Samhällsrummet kommer stärkas upp av en lokal koordinator som kan hjälpa till med information och uppkoppling. Koordinatorn ska också arbeta hälsofrämjande och förebyggande genom att arrangera aktiviteter i Prästgården för äldre och barnfamiljer.

– Det blir ett sätt för både kommun och region att jobba mer proaktivt, så att vi får bättre lokalkännedom och högre beredskap att möta upp omsorgsbehoven när de väl ökar, säger Emil Forsberg, digitaliseringschef inom Äldreomsorgen på Umeå kommun.

Holmöns brandvärn får utökade uppdrag

En annan del i projektet handlar om att öka beredskapen på ön. Tidigare stormar med utslagen el och mobilnät som legat nere visar på sårbarheten som finns på öar, som ju är geografiskt isolerade till sin natur. Här pågår ett arbete kring Holmöns brandvärn, som nu har stöpts om för att kunna bredda uppdragen till mer än brandbekämpning.

– Från och med i höst kommer värnet kunna larmas på både trygghetslarm och Första hjälpen, vilket är ett bra sätt att ta vara på de resurser som redan finns på ön, säger Anders Jonsson, Räddningschef på Umeå kommun.

Olle Nygren, värnledare på Holmön, instämmer.

– Vi som bor på ön kommer alltid vara först på plats när det händer något. Vi har många idéer för hur Holmön kan bli en tryggare plats, och nu går vi vidare med några av förslagen.

Samhällskontraktet i fokus

Projektet tar sig också an en viktig kärnfråga – nämligen hur samhällskontraktet egentligen ser ut på en plats som Holmön. Vilken slags offentlig service går det att förvänta sig på en ö? Förutsättningarna att bo på en ö skiljer sig väsentligt från fastlandet, och än mer från staden som många gånger utgör själva mallen för hur offentlig service organiseras. Kan dagens behov mötas genom existerande strukturer och lagrum, eller krävs kanske helt nya system för att invånarnas rätt till service ska tillgodoses, oavsett vart vi bor?

Utforskandet av dessa frågor har gjort att projektet beviljats finansiering från SustainGov, ett program som handlar om att reformera offentlig sektor och att stödja utvecklingen av nya sätt att styra, leda och samhandla inom och mellan offentlig sektor och övriga samhället.

– De lösningar vi testar på Holmön kommer kunna skalas upp och användas i andra landsbygds- och skärgårdssamhällen. Projektet bidrar också med viktig kunskap om hur lokalsamhällen kan bidra till lösningar på stora samhällsproblem – om vi inom offentlig sektor skapar rätt förutsättningar för det, säger Jennie.