Framtidens klimat i Umeå kommun

När klimatet i Umeå förändras blir värmeböljorna längre. En värmebölja är en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25 grader Celsius under minst fem dagar i sträck. Under perioden 1971–2000 var värmeböljorna 2–3 dygn. Om utsläppen minskar enligt det mildare scenariot kan värmeböljorna bli dubbelt så långa, det vill säga cirka 5 dygn i Umeå. I det värsta scenariot blir värmeböljorna fyrdubbelt så långa som i slutet av 1900-talet, cirka 10 dygn. Variationen mellan olika år kommer fortsatt vara stor, vilket innebär att någon sommar kan vara utan värmebölja medan andra år kan föra med sig ännu längre perioder av extrem­värme. Värmeböljor är de klimatrelaterade händelser som leder till mest betydande hälsorisker i Sverige.

Det varmare klimatet gör att vegetationsperioden förlängs med en till två månader, beroende på scenario. Det gör också att brandrisken ökar. Brandrisksäsongen blir upp till dubbelt så lång enligt det värsta scenariot där utsläppen fortsätter öka.

Ett varmare klimat med mer nederbörd och skyfall gör att sannolikheten för ras och skred ökar. I Sverige finns det tio nationella riskområden för ras, skred, erosion och översvämning. Umeå kommun tillhör riskområdet Mellersta Norrlandskusten. Risken gäller framförallt skred och erosion längs vattendrag så som Umeälven, Tavleån samt vid kustlinjen där jordarna är erosionskänsliga.

I framtiden väntas grundvattnet i Umeåområdet förändras när klimatet blir varmare. Små grundvattenmagasin påverkas mest. Det kan bli mindre grundvatten totalt under året, och än mindre under torra år. Särskilt sommar­tid kan det bli längre perioder med lågt grundvatten förekomma, vilket är besvärligt när vattenbehovet då är som störst. Kustnära områden riskerar även saltvatteninträngning om havsnivån stiger.

• Värmeböljor blir vanligare och är en av de största hälsoriskerna. De drabbar särskilt äldre, kroniskt sjuka och socioekonomiskt utsatta. I Norrland är ökningen i dödlighet vid värmeböljor större än i övriga landet.
• Varmare vintrar kan leda till fler olyckor, som drunkning på svaga isar och halkolyckor. Minskad tjäle ökar risken för nedfallna träd och problem i trafiken. Den ökade temperaturen leder till längre pollensäsong.
• Översvämningar kan innebära exempelvis hinder för räddningstjänst och störningar i samhällsviktig infrastruktur.
• Smittor kan öka när fler gnagare söker sig inomhus, fästingar och myggor sprids norrut och högre bad­temperaturer ökar risken för maginfektioner och skadlig algblomning.
• Dricksvattnet kan påverkas negativt av högre vattentemperaturer och fler avloppsbreddningar, vilket ökar risken för bakterier.
• Skogsbränder innebär förhöjd risk för luftvägsproblem samt hjärt- och kärlsjukdomar.
• Psykisk hälsa påverkas bland annat genom ökad oro och stress efter extremväder. Barn och unga bedöms vara särskilt sårbara.
  

Migration

Klimatförändringar globalt kan leda till ökad migration. De flesta förflyttningar sker lokalt eller regionalt, men migration till länder som Sverige väntas öka när fler områden påverkas av torka, extremväder och konflikter om naturresurser.

Turism och besöksnäring

Sommarturismen kan gynnas av varmare klimat medan vinterturismen får svårare förutsättningar. Kortsiktigt kan dock skidsportturismen gynnas när andra regioner i Europa kämpar med snötillgång. Ett mer oförutsägbart klimat ökar riskerna för planering och investeringar inom turismbranschen.

Klimatförändringen påverkar levnadsvillkor, ekonomi, politik och handel över hela världen. Sverige är beroende av export och import, vilket gör oss sårbara för störningar i internationella handelssystem.

”Spänningarna mellan de hårdast drabbade och de mer priviligierade eller lyckligt lottade riskerar att vara en källa till konflikt inom och mellan länder.” (FOI)

Ekosystem och kulturmiljöer påverkas när klimatet förändras i Umeå.

• Skogen påverkas när det blir längre växtsäsong och ökad tillväxt. Påverkan på skogen kan också bestå av frostskador, bränder, trädsjukdomar och insektsangrepp.
• Rennäringen påverkas bland annat av de ökade nollgenomgångarna vintertid och av värmestress sommartid.
• Växter påverkas då växtzonerna förskjuts norrut och trädgränsen förskjuts. Kulturväxter konkurreras ut och att öppna områden växer igen. Ett varmare Umeå gör att fler invasiva arter kan få fäste.
• Sjöar och vattendrag får högre vattentemperaturer, ändringar i flöden, minskat istäcke och minskat syre. I norra Sverige finns det särskilt risker för röding och sik.
• Fåglars flyttmönster och häckningssäsong ändras och kan leda till problem med tillgång på föda.
• Palsmyrarna får minskad permafrost.
• Kulturbyggnader kan skadas av fukt, mögel, insekter eller att murbruk vittrar.