Källförteckning

Här finner du källor till informationen i stödmaterialet och till webbutbildningen Normstorm.

Keisu, B. (2009) Att peka med hela handen. Om arbetsvillkor och kön bland första linjens chefer. Umeå: Umeå universitets tryckeri.

ACANALYS (2011). Hållbar regional utveckling i Västerbotten. En sammanfattning av resultat från ACANALYS. Umeå Universitet: Centrum för regionvetenskap (CERUM). 901 87 Umeå.

Arbetsmiljöverket, SCB (2012). Arbetsmiljön 2011.

Alvesson, M. (2009). Organisationskultur och ledning. Malmö: Liber AB.

Bergqvist, E. (2008). Härskarteknik. Stockholm: Frank.

Björnsson, M. (2005). Kön och skolframgång: tolkningar och perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Bondestam, F. & Carstensen, G. (2004) Från sexuella trakasserier till könskränkande processer: om kön, utsatthet och normalitetens våld. Uppsala: Sociologiska institutionen.

Brottsförebyggande rådet (2009). Våld mot kvinnor och män i nära relationer. Våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Rapport 2009: 12.

Diskrimineringsombudsmannen. (2010). Aktiva åtgärder i arbetslivet. För lika rättigheter och möjligheter. Ödeshög: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Edström, Maria (2006). TV-rummets eliter: föreställningar om kön och makt i fakta och fiktion. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/16929

El Ghoul, S., Guedhami, O., Kwok, C.C.Y. & Mishra D.R. (2011). "Does corporate social responsibility affect the cost of capital? Journal of Banking & Finance. 35:9, 2388-2406.

Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup

Ferdman, C & Nilsson, S. (2006). Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor. I: Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten 2005. Stockholm: Publikationstjänsten, SCB.

Foucault, M. (1987). Övervakning och straff: fängelsets födelse. Lund: Arkiv.

Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia. Band 1: Viljan att veta. Göteborg: Daidalos.

Franzén, C. (2010). Det lönar sig — genusmedveten ledning och styrning i verkstadsindustri. Uppsala: Näringslivets ledarskapsakademi.

Freedman, J. (2003). Feminism — en introduktion. Malmö: Liber.

Fürst, G. (1999). Jämställda på svenska. Stockholm: Svenska institutet.

Gemzöe, L. (2002). Feminism. Stockholm: Bilda

Gidlund, L. & Elmqvist, C. (red.) (2010). Agera utan att diskriminera.  Uppsala: Agera.

Gonäs L. (2001). Varför ska vi studera könssegregationen? Ett jämförande perspektiv. I: Gonäs, L., Lindgren, G. och Bildt, C. (red.) Könssegregering i arbetslivet. Stockholm: Arbetslivesinstitutet.   

Hamberg, K. (2000). Könet i hjärnan — en kritisk granskning av jakten på den biologiska könsskillnaden. Läkartidningen. 97:45, 5130-5136.

Hirdman, Y. (1996). "Kvinnorna i välfärdsstaten". I: Yvonne Hirdman m fl. Kvinnohistoria: om kvinnors villkor från antiken till våra dagar. Stockholm: Utbildningsradion.

Hirdman, Y. (1988). Genussystemet — reflektioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift. Nr.3, org. 9, 49-63.

Hirdman, Y. (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.

Hjertson, M., Svaleryd, K. (2011). Likabehandling i arbetslivet. En handbok för chefer: så följer du den nya diskrimineringslagen. Kina: Liber AB

Hradilova Selin, K. (2009). Våld mot kvinnor och män i nära relationer: våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

Hyde, J.S. (2005). The Gender Similarities Hypothesis. American Psychologist. 60:6, 581-592.

Johansson, E. (2005). Prinsessan på ärten — myt eller verklighet. Smärta. 10, 8-11.

Johansson, E-Y. (2010). Effekten av delad föräldraledighet på kvinnors löner. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Rapport 2010:5.

Jonasson, D., Amnéus, D., Flock, U., Rosell Steuer P. & Testad, G. (2004). Bekräftartekniker och motstrategier — sätt att bemöta maktstrukturer och förändra sociala klimat. Empowerment Nätverket vid Stockholms Universitet (ENSU).

Josefsson, C. & Kindenberg, U. (2005). Normer i heterofabriken. Stockholm: NTG Fritt fram.

Jutterdal, A. (2008). Jämställdhetsarbete — en utmaning för kommuner och landsting! Sveriges Kommuner och Landsting.

Jämställdhetsombudsmannen (2007a). Handbok om sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön i arbetslivet. Stockholm: Jämställdhetsombudsmannen (JämO).

Jämställdhetsombudsmannen (2007b). Att arbeta fram en jämställdhetsplan. Stockholm: Jämställdhetsombudsmannen (JämO).
Laqueur, T. (1994). Om könens uppkomst: hur kroppen blev kvinnlig och manlig. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion.

Keisu, B. (2009). Att peka med hela handen. Om arbetsvillkor och kön bland första linjens chefer. Umeå: Umeå universitets tryckeri.

Lindelöw, M. (2008). Kompetensbaserad personalstrategi : hur du tar reda på vad organisationen behöver, bemannar den rätt och utvecklar den inför framtiden. Stockholm: Natur och kultur.

Lindvert, J. (2002). Feminism som politik: Sverige och Australien 1960-1990. Umeå: Boréa.

Lorentzi, U. & Lundkvist, H. (2001). Gör det jämt: att integrera jämställdhet i verksamheten. Stockholm: Näringsdep., Regeringskansliet.

Lykke, N. (2009). Genusforskning: en guide till feministisk teori, metodologi och skrift. Stockholm: Liber.

Mark, E. (2007). Jämställdhetsarbetets teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

McKinsey & Company. (2007). Women matter: Gender diversity, a corporate performance driver.

Medlingsinstitutet. (2012). Vad säger den officiella lönestatisktiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011?

Miller, W., Kerr, B. & Reid, M. (1999). A national study of gender-based occupational segregation, in municipal bureaucracies: Persistence of glass walls? Public Administration Review, vol. 59, 218-229.

Muhonen, T. (2010). Kvinnors karriärutveckling i ett longitudinellt perspektiv. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 16, nr 1, 43-58.

NUTEK (1999). Jämställdhet och lönsamhet. Stockholm: Närings- och teknikutvecklingsverket.

NUTEK (2005). Tre strategier för hållbar utveckling: miljö, jämställdhet och integration i regional utveckling. Stockholm: Verket för näringslivsutveckling.

Nyberg, A. (2008). Jämställt och könssegregerat. Stockholm: Premiss Förlag.

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (2007). Handbok för aktiva åtgärder i arbetslivet. (2007). Stockholm: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.

Osika, I. & Klerby, A. (2008a). Pengar nu! En handbok i gender budgeting. Sveriges kvinnolobby.

Osika, I. & Klerby, A. (2008b). Gender Budgeting — en checklista.

Pincus, I. (1997). Manligt motstånd och ambivalens till jämställdhetsreformer. Örebro: Kvinnovetenskapligt forum.

Plantenga, J. (1999). Obetalt arbete. I: Gonäs, L., Platenga, J., Rubery, J. (reds.) Den könsuppdelade arbetsmarknaden: ett europeiskt perspektiv. Solna: Arbetslivsinstitutet.

Robertsson, H. (2003). Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, könssegregering och jämställdhet. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Rydström, J. & Tjeder, D. (2009). Kvinnor, män och alla andra. En svensk genushistoria. Lund: Studentlitteratur.

Rönnblom, M. (2002). Ett eget rum? Kvinnors organisering möter etablerad politik. Umeå: Univ.

Rönnblom, M. (2011). Vad är problemet? Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik. Tidskrift för genusvetenskap. Nr. 2-3: 35-55.

SCB. På tal om kvinnor och män. (2010). Stockholm: Statistiska centralbyrån.

Spencer, S.J., Steele, C.M. & Quinn, D.M. (1999). Stereotype Threat and Women´s Math Performance. Journal of Experimental Social Psychology. 35, 4-28.

Sveriges Kommuner och Landsting (2007). Hälsa, arbete och kön.

Tillväxtverket. (2012). Uppföljning av regionalt kompetensförsörjningsarbete. Stockholm: Tillväxtverket, Rapport 0120.

Utbildningsdepartementet. Könsskillnader i utbildningsresultat: fakta, mönster och perspektiv. (2004). Stockholm: Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet.

Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Wahl, A., Holgersson, C., Höök, P. & Linghag, S. (2001). Det ordnar sig: teorier om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur.

Wahl, A. & Holgersson, C. (2004). Det ordnar sig alltid: arbetsbok kring frågor om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur.

Ås, B. (1978). Hersketeknikker. Kjerringråd, nr. 3, 17-21.

Ås, B. (2004). The five master suppression techniques. I: Evengård, B. (ed.) Women in white: The European outlook. Stockholm: Stockholm County Council.

Offentligt tryck:


Ds. (2001:64). Ändrad ordning. Strategisk utveckling för jämställdhet. Stockholm: Fritzes.

Ds. (2004:39). Det går långsamt fram... - jämställdheten inom jord- och skogsbrukssektorn. Stockholm: Fritzes.

Skr. (2008/09: 198). En jämställd arbetsmarknad - regeringens strategi för jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet. Utbildningsdepartementet.

Skr. (2011/12:3). Jämställdhetspolitikens inriktning 2011-2014. Utbildningsdepartementet.

SOU (1990:44). Demokrati och makt i Sverige: Maktutredningens huvudrapport. Stockholm: Allmänna förl.

SOU (1998:06). Ty makten är din...- myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. Stockholm: Fritzes.

SOU (2004: 43). Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

SOU (2005:66). Makt att forma samhället och sitt eget liv — jämställdhetspolitiken mot nya mål. Stockholm: Fritzes.

SOU (2007:15). Stöd för framtiden — om förutsättningar för jämställdhetsintegrering: slutbetänkande från JämStöd jämställdhetsintegrering i staten. Stockholm: Fritzes.

Elektroniska källor:


BRÅ (2007). Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007  
http://www.bra.se/go/297

McPherson, S. (2012). Why CSR´s Future Matters to Your Company. http://blogs.hbr.org/cs/2012/01/why_csrs_future_matters_to_you.html (hämtad 2012-10-02)

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet. http://www.scb.se/statistik/LE/LE0201/2003M00/X10ST0201_02.pdf (Hämtad 2012-10-04)

Rekrytering, Diskrimineringsombudsmannen
http://www.do.se/sv/Forebygga-diskriminering/Arbetslivet/Rekrytering/ (hämtad 2012-10-09)

Intersektionalitet.org http://www.intersektionalitet.org/vad-ar-intersektionalitet/flerdimensionellt-perspektiv-pa-makt/ (hämtad 2012-10-09)

Arbetsförhållanden, Diskrimineringsombudsmannen http://www.do.se/sv/Forebygga-diskriminering/Arbetslivet/Arbetsforhallanden/ (hämtad 2012-10-09)

Förvärvsarbete och föräldraskap, Diskrimineringsombudsmannen http://www.do.se/sv/Forebygga-diskriminering/Arbetslivet/Forvarvsarbete-och-foraldraskap/ (hämtad 2012-10-09)

Jämställdhetsplan på internet, JämO
https://jamstalldhetsplanpanatet.jamombud.se/paragraph04/ (hämtad 2012-10-11)

Gender budgeting
http://www.jamstall.nu/hur_1/verktygslada/analys/gender_budgeting (hämtad 2012-12-10)

4R-metoden
http://jamstall.nu/hur/4r-metoden/ (hämtad 2012-12-10)

Mäns våld mot kvinnor, statistik
http://www.bra.se/bra/brott--statistik/kvinnomisshandel.html (hämtad 2012-12-10)

Varningssignaler för mäns våld mot kvinnor, Råd till dig som misstänker att någon i din närhet blir misshandlad
http://www.roks.se/har-finns-hjalp/varningssignaler#rad

Jämställdhet
http://www.ne.se/j%C3%A4mst%C3%A4lldhet (hämtad 2012-10-23)

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. http://www.fn.se/PageFiles/7177/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf (hämtad 2012-10-23)

Ungdomsbarometern, 2012, "Studier, karriär och framtid 2011/2012"
Småföretagarbarometern, 2012, Västerbottens län http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@gs/@corpaff/@pubaff/documents/publication/cid_413066.pdf (hämtad 2012-10-23)

Otryckta källor:


Klerby, Anna, doktorand i nationalekonomi vid Högskolan Dalarna. Föreläsning 30 mars 2012, Umeå.

Eberhardsson, Linda, rekryteringskonsult Umeå kommun. Powerpointpresentation 2012-04-03.

Landström, Tommie, universitetsadjunkt Kultur- och medievetenskaper, Umeå Universitet. Artikel 1: Arbetslöshet inget problem inom förskolan 2012a.

Landström, Tommie, universitetsadjunkt Kultur- och medievetenskaper, Umeå Universitet. Artikel 2: Stor brist på förskollärare 2012b.

Sollefteå kommun, Auno Ulrika, Wikstén Madelene. Integrering av mångfald och jämställdhet. En handbok för Sollefteå kommun. Tryck: NRA AB, Umeå, 2010.

Umeåregionens kansli, Umeå kommun, 901 84 Umeå
Besöksadress: Sveagatan 8 (Viva-huset)
090-16 13 32, www.umearegionen.se 

På www.umearegionen.se kan du läsa mer om samverkan och utveckling i Umeåregionen, ett arbete med visionen att regionen ska vara "världens bästa livsmiljö för en kvarts miljon människor 2050". Välkommen att ställa frågor, lämna synpunkter eller idéer. Kanske kan du bidra till att utveckla Umeåregionen och förverkliga visionen.